4 Seven Summits - Denali
Denali är en enastående tuff expedition som är på snö/is och ligger på 63e breddgraden. Det är ett av världens kallaste berg med temperaturer ned mot - 40 på sommaren. Till detta kommer att vädret är mycket ostabilt med stormar som kommer å går.
I maj i år åkte jag dit tillsammans med Stefan och vi bildade team Swedish Vikings. Den 9/6 stod vi på toppen och på nedvägen drabbades vi av två stormar.
Vi körde oguidat och hade såleds eget ansvar för allt. När vi lämnade BC mot C1 hade när nog 70 kg var att bära/dra i pulkan. Detta gör att expeditonen blir tuff fysiskt. Det är ett rejält kämpande i backarna när man har full packning.
Upp till C3 använder man snöskor, detta för att ge ett bättre skydd från att falla ner i en glaciärspricka. I C3 börjar den egentliga klättringen å stegjärnen åker på.
Efter C4 börjar den riktigt roliga klättringen då man använder ett fast rep för att ta sig uppför headwall. Efter detta väntar den enastående vackra ridgen som leder upp till C5.
Toppstöten är tuff. Jag upplever den som samma kaliber som toppstöten på Aconcagua. Ungefär lika många timmar.
Totalt sett är Denali, utan tvekan, den tuffaste utmaningen av de 4 Seven Summits som jag gjort.
Svårighetsgrad enligt följande:
Tekniska svårigheter 3
Längd på expeditionen 4
Fysisk ansträngning 5
Väderförhållande 5
Detta var en kort sammanställning av mina 4 Seven Summits. Har du planer kring dessa vackra berg är du välkommen att kontakta mig.
Pergite!
4 Seven Summits - Aconcagua
Aconcagua ligger på 32a breddgraden söder om ekvatorn. Det är det högsta berget på södra halvklotet och det högsta berget utanför Himalaya i världen. Jag har varit där två gånger, 2013 och 2015. Vid den första expeditionen blev jag tyvärr sjuk och kunde inte göra mig själv rättvisa. 2015 var det dags för revansch och den 18 januari stod jag på toppen.
Vi gjorde en acklimatiseringstur i området Vallecitos med 6 nätter på hög höjd. Vi nådde toppen på Cerro Vallecitios ca 5500 möh innan vi styrde kosan mot Aconcagua.
Väl vid Aconcagua startade vi en låååång vandring upp mot basecamp. Vi stannade i Confluencia innan vi fortsatte mot BC Plaza de mulas på 4400 möh. Därifrån lyfter man vidare mot Camp Canada 5050 möh och sedan Nido de condores 5650 möh innan man slutligen når Camp Colera eller Berlin på ca 6000 möh.
Camp Berlin
Man kan förvänta sig en tuff klättring på Aconcagua. Inga tekniska svårigheter man man behöver isyxa och stegjärn då delar av toppturen kan vara isig. Annars går klättring på sten å åter sten. Aconcagua är en enda stor stenhög men fantastiskt vacker med en sydtopp som slår det mesta.
Längden på expeditionen är ca 3 veckor inklusive acklimatiseringstur. Det är många dagar på riktigt hög höjd och detta gör expeditionen utmanande. Vädret på Aconcagua kan var riktigt nyckfullt med mycket krafiga vindar som förhindrar toppförsök.
Svårighetsgrad enligt följande:
Tekniska svårigheter 2
Längd på expeditionen 4
Fysisk ansträngning 4
Väderförhållande 4
I nästa inlägg kommer Denali,
Pergite!
4 Seven Summits - Elbrus
Elbrus är Europas högsta berg med sina 5642 möh. Det ligger beläget mellan Kaspiska havet och Svarta havet.
Sett från rymden
Vi var ett glatt gäng som åkte dit i juni/juli 2016. Efter en mardrömslik färd på slingrande smala vägar med stup som hette duga kom vi fram till ett fint basecamp 2600 möh. Nedre delen av Elbrus är det sten att vandra på. Snön och isen börjar inte förrän på 3800 möh i high camp. Man sover i tält med tältsängar i bc och i hc i något som såg ut som en sistern. Det är en ganska fysisk expedition då man bär alla sina prylar själv.
Leden upp till HC är brant på sina ställen men helt utan tekniska svårigheter. Från HC och uppåt är det stegjärn som gäller då resten av klättringen går på glaciär/snö. Från HC och uppåt går man inknuten i replag. Detta för att kunna hejda eventuella fall ner i en glaciärspricka. Nätterna är kalla, ned mot -15 på sommaren och på dagarna kan man räkna med riktigt varmt väder om det är soligt. Vi uppmätte nästan 40 grader när vi var på väg uppför glaciären.
Vi satte ett tältläger i Lenz Rocks på cirka 4800 möh vilket gör toppturen kortare. Startar man toppstöten från HC på 3800 möh så är det betydligt tuffare. Brantaste partiet är när man börjar klättra uppför västra toppen, ca 40 graders lutning.
Expeditionen är lite längre än Kilimanjaro och därmed mer tid för acklimatisering. Vädret kan vara ostabilt med rejäla stormar som sätter stopp för toppförsök. Den 6/7 nådde vi toppen.
Elbrus är ett utmärkt ställe för att börja sin alpina bana. Enkelt och okomplicerat där du får lära dig klättring på glaciär samt replagsteknik mm.
Svårighetsgraden sätter jag enligt följande:
Tekniska svårigheter 2
Längd på expeditionen 2
Fysisk ansträngning 3
Väderförhållanden 3
I nästa inlägg beger vi oss till Aconcagua.
Pergite!
4 Seven Summits - Kilimanjaro
Hallå där, nu tänkter jag försöka mig på att göra min subjektiva jämförelse av högsta toppen i Afrika, Europa, Sydamerika samt Nordamerika.
Jag börjar med Kilimanjaro. I september 2008 gav jag mig iväg till mitt fantastiska äventyr på Kilimanjaro. Ett fantastiskt vackert berg där man vandrar igenom alla klimatzonerna. Det är en lång vandring till riktigt hög höjd, 5895 möh.
Skall du njuta av att bestiga underlättar det om du är vältränad och har vandrat en del tidigare. Du bär en ryggsäck som inte väger mer än 6-7 kg, bärare tar upp resten av dina saker. Berget ligger strax söder om ekvatorn och har ett ganska stabilt väder. Jag gick Machameleden på 6 dagar vilket i alla fall var en dag för lite för mig. I rent oförstånd lade jag inte till en extra acklimatiseringsdag i Karanga camp. Detta misstag gjorde min topptur svårare.
Vandringen uppför berget gick snabbt och mina ögon, med den kunskap jag har idag, för fort. Det gjorde att jag blev rejält yr i huvudet under toppturen och när jag väl stod på toppen var jag groggy. Inte så kul men jag lärde mig mycket.
Dagarna uppför berget var mellan 4-6 timmar förutom toppstöten som tog ca 9 timmar.
För att acklimatisera sig väl behöver man ta det lugnt och inte stressa, djupandas för att syresätta kroppen så bra som möjligt, dricka mycket och bara njuta över att vara där.
Under toppturen kan det bli riktigt kallt, ned mot -15 grader så dunjackan behöver vara med.
Naturen på Kilimanjaro är fantastisk, speciellt i Barranco valley, dit kommer man på tredje dagen. Där växer det träd och växter som anpassar sig till minusgrader samt tropiskt klimat.
Väl uppe på kratern finns det fortfarande en del glaciärer, dessa smälter och kommer försvinna.
Det är inga tekniska svårigheter på Kilimanjaro utan bara en lång vandring upp/ned. Det närmaste man kom klättring var Barranco Wall men det gick fint då det hela tiden är gott om plats att sätta fötterna på.
Tips till dig som skall åka till Kilimanjaro är att käka något/dricka varje gång ni tar en paus, då kan du hålla en jämn energibalans samt en bra vätskenivå i kroppen. Ta hand om dig själv så du inte fryser/svettas, reglera din klädsel.
På en femgradig skala upplever jag att Kilimanjaro har:
Tekniska svårigheter: 1
Längd på expeditonen 1
Fysisk ansträngning 2
Väderförhållanden 1
I mina ögon är det alltså "lätt" att bestiga Kilimanjaro. Det får dock aldrig underskattas då det är en riktigt snabb bestigning till nästan 6000 möh. Toppturen är tuff och kräver att man verkligen vill nå toppen av hela sitt hjärta.
I nästa inlägg kommer Elbrus.
Pergite!
