Expedition Denali del 5
Slitna är ett bra ord på hur vi var morgonen efter vi kom upp till Basin Camp 4400 möh. Dessutom kände jag av lyftet på 1000 höjdmeter, hjärtat slog fortare å andetagen kom snabbare än i förra lägret men så är det på hög höjd, det tar tid att acklimatisera sig. Efter frukosten började vi göra oss klara för ytterligare en cache. Denna gången upp på bergskammen på ca 5000 möh. Vi fördelade maten/bränsle mellan oss. På med all utrustning och sedan vandrade vi ut från lägret. Det gick så tungt och flåset gick för högtryck. Strax nedanför de fasta repen kommer det en kontraorder från Elliot, vår huvudguide. Vi avbryter och går ner igen då vi är för slitna. Vi behöver kort å gott vila upp oss efter gårdagen. Snopet var det, men jag klagade inte, för sliten det var jag. Planen var att vila resten av den dagen samt en hel vilodag dagen därpå. För min del kändes det alldeles utmärkt.
Vägen upp mot bergskammen
Matt, en bit upp i branten
Simon, vår assisterande guide
Tillbakablick mot Basin Camp
Gott om glaciärsprickor
Det var skönt att komma ner, slitna och frusna var det in i tältet och tina upp sig i sovsäcken. Tyvärr fick vi ju inte gjort det vi skulle den dagen men jag var övertygad om att vi skulle lyfta till High Camp dagen efter vilodagen.
GPS-Logg Basin Camp-till ca 4850 möh. GPS måste fått ett frispel denna dag:)
Fortsättning följer!
Pergite!
Expedition Denali del 4
Då var det dags att lyfta uppåt. Så långt hade vår expedition gått bra. Vi var friska och hela så när som på Magnus underläpp, som svarade på sol och kyla med att svullna upp med elaka blåsor. Dessa behandlades med zinkpasta samt försvarets hudsalva och lyckades hålla svullnaden hyggligt i schack.
Planen var att bära upp en cache strax ovanför Windy Corner. Vädret såg hyggligt ut och vi packade mat, bränsle och en del personlig utrustning som vi inte behövde. I C2 droppade vi snöskorna och satte äntligen på oss stegjärnen. Nu skulle vi uppför Motorcycle Hill. En lång brant backe med ca 40 graders lutning på sina håll och även gott om glaciärsprickor. Efter någon timma var vi uppe på toppen av backen och där blåste det riktigt hårt, så mycket att våra guider tog beslutet av gräva ner cachen där. Uppenbar risk för förfrysningsskador. Sedan var det bara att knalla ner igen.
Dagen därpå nytt försök och vi plockar upp cachen och fortsätter sträva uppåt och när vi rundar Windy Corner är det hyggligt väder. Vi sätter på oss våra hjälmar för det finns risk för stenras. Efter ytterligare någon timma sätter vi äntligen ner vår cache ett par meter ner i snön. Efter någon timma är vi åter nere i C2 och jag upptäcker att min kissflaska läcker:), tack och lov har jag den i en tät säkerhetspåse så det blev inga läckage i tältet;) Magnus blir min räddande ängel när jag får ta över en enlitersflaska av honom. Tack Magnus!
Stefan redo;)
Dags att lämna C2. Vi river lägret och gräver ner en cache vid C2. Vi optimerar vår packning och lämnar sådant vi inte behöver. Inte ett gram skall bäras i onödan. Vi börjar mödosamt ta oss uppåt och kommer fram till vår cache efter 4 timmars slit. Vi fördelar cachen och nu är vi riktigt tungt lastade. Järnspikar vad tufft det var när vi kämpade oss uppför de branta partierna å vi når Basin Camp efter ca 7 timmar. Vi ägnar där de närmaste timmarna åt att sätta vårt läger med allt vad det innebär och var faktiskt inte klara förrän solen gick ner och det blev säkert 10 grader kallare. Svinkallt och min -40 sovsäck fick bekänna färg.
GPS-logg C2-Cache: http://www.movescount.com/moves/move160320271
GPS-logg C2-Basin Camp: http://www.movescount.com/moves/move160320259
Fortsättning följer!
Pergite!
Expedition Denali del 3
Efter att ha haft en väderdag med kraftig vind var det äntligen dags att bära upp en cache. Vi packade framför allt mat och bränsle men även en del av den personliga utrustningen som vi inte skulle behöva. Martin har det tufft denna dag och kämpar på. Jag känner tydligt brist på acklimatisering och flåsar duktigt. När vi kommer upp till ca 2900 möh gräver vi ner vår cache och går sedan ner. När vi kommer ner tar Martin beslutet att avbryta expeditionen och Stefan, Matt samt vår assisterande guide Simon går med Martin ner till BC där han flyger ut lite senare på kvällen. Så tråkigt tyckte jag det var.
Redo för avfärd, Ski Hill i bakgrunden.
Cache redo att grävas ner
Matt och Stefan
Mannen från Skaraslätten
Kändes lite tomt på kvällen när halva gänget var borta, men vi skulle återförenas på kvällen dagen därpå då dom förväntades anlända till C2 vilket var morgondagens mål.
Vi var bara 4 som packade ihop lägret och började stigningen uppför Ski Hill en andra gång. Vi strävade uppåt och så fort solen var framme svettades man rejält och när man stannade för att käka fick man ta på sig förstärkningskläder då det blåste svinkallt. Vi passerar vår cache som skall ligga där till dagen därpå då vi skulle gå ner dagen därpå och hämta den. Efter ca 5 timmars slit är vi uppe i Camp 2 på cirka 3400 möh. Vi fixar till lägret efter sedvanlig sökning efter glaciärsprickor. Vid 22,30 tiden kommer äntligen våra kamrater. Dom har slitit långt mycket värre än oss, kämpat hela vägen från BC upp till C2. RIktigt bra jobbat! Skönt att vi åter var samlade.
Frukost å sedan satte vi av nedåt mot vår cache som vi plockade upp och vände sedan mot C2 igen. Denna dag fungerar det fint för mig och det känns riktigt bra.
GPS-Logg C1-Cache:http://www.movescount.com/moves/move160320305
GPS-Logg C1-C2:http://www.movescount.com/moves/move160320299
GPS-Logg C2-Cache:http://www.movescount.com/moves/move160320291
Fortsättning följer:)
Pergite!
Expedition Denali del 2
Tidig väckning, 05,30 och därefter frukost. Sedan var det bara att börja packa. Nu skulle all den gemensamma utrustningen fördelas å det blev en hel del för var och en i gruppen. Obligatoriskt att ha i ryggsäckarna var sådant vi absolut inte kunde vara utan, om nu vi skulle mista en pulka av något skäl, därför hade vi alltid sovsäck samt tält i ryggsäcken. Efter ett par timmar var vi redo för avfärd mot Camp 1. Gissningsvis hade vi mellan 25-30 kg i ryggsäcken och ungefärligen lika mycket i pulkan.
Vi lämnade BC i replag och det bar av nedför (Heartbreak Hill) direkt vilket gjorde att vi lät ett rep falla under pulkan i fronten och det fungerade utmärkt som broms. Å vips så hade vi tappat 120 höjdmeter:(. Vädret var fint och snart bar det svagt uppför vilket gjorde att vi bort bromsen. Martin lyckades inte något vidare och han tyckte det gick tungt och efter någon timme tittade han bakåt å repet hade fallit ner....... tungt....
Vi tog en kort rast varje timma så vi fick fylla på med energi samt vatten. Glaciärsprickor såg vi inte så mycket men vi visste att dom fanns där, överallt. Det var varmt vilket gjorde att man svettades ymnigt och det kändes som fötterna kokade. Vid en rast fick Magnus plåstra om de första skavsåren med compeed.
Martin tar en go rast
Efter ca 5 timmar var vi så framme i C1, 2400 möh där vi fick upp tälten, fixade toalett samt satte upp kökstältet. Jag hade haft en ganska bra dag.
Dagen därpå var det meningen att vi skulle upp ca 500 höjdmeter med en cache, dvs ta med en del av utrustningen och gräva ner den. Det blåste kraftigt på morgonen och vi avvaktade ett par timmar men vinden bara ökade så vi fick snällt vara kvar i lägret.
Vi kunde bara hoppas på att vinden skulle avta så vi kunde fortsätta uppåt.
GPS-logg BC-Camp 1: http://www.movescount.com/moves/move160320311
Fortsättning följer:)
Pergite!
Expedition Denali del 1
Denali West Buttress leden
Söndagen 7/5 bar det av hemifrån. Upp till Hallsberg där Martin och Stefan väntade. En fullastad pickup styrde sedan kosan mot Arlanda där vi checkade in våra väskor och sedan tillbringade vi någon timma i en launch.
Sedan var det flyg för hela pengen, Reykjavik-Seattle-Anchorage. Vid 23,30 lokal tid hade vi checkat in på vårt hotell och dagen därpå åkte vi de cirka 20 milen till Talkeetna.
Måltid i Anchorage
Den 8/5 var vi alltså på plats i Talkeetna och hade således några dagar innan expedtionen startade den 12/5.
Lokal stormarknad i Talkeetna.
Talkeetna hade man gjort rätt så snart, en huvudgata och inte mycket mer:) Överallt mullrade V8orna som självklart nästan alla Amerikaner har under huven. Inte mycket miljötänk här inte. Bensinen kostade ca 8;- litern. Vi fick en första blick av The Great One, Denali
Vi gjorde ett besök på kyrkogården och då speciellt för att hedra de klättrare som omkommit på Denali.
Den 11/5 samlades vi hos arrangören AMS för en genomgång å dagen därpå var vi där 08,00 för genomgång av utrustningen. Vi skulle även fylla på 3x3 kg med "trailfood". Dvs lunchkäk att äta mellan frukost och middag. Trailfood bestod av massor med olika saker, snickers, twix, M&Ms, torkad biff, bounty mm. Vi tränade en del på knopar och framför allt att klättra upp för ett vertikalt rep med hjälp av slinga samt jumar.
Stefan i träning
Ju längre dagen skred ju mer ökade spänningen, vädret var ok och prognosen talade för att vi skulle lyfta mot BC på eftermiddagen och klockan 15 lastade vi 2 Vans (naturligtvis med V8 på 6 liter:)) knökfulla och körde mot flygplatsen. Ca 20 grader varmt och där stod jag i alpin utrustning inklusive storskor:)
Bara att knö in sig i planet
Gott om glaciärsprickor, det skulle jag lära mig mer om skulle det visa sig:)
Efter ca 45 min flygning landade vi i Denali Base Camp på ca 2200 möh.
Landningsbana
Vårt tält i BC
Efter vi fått upp lägret och käkat middag så var det dags att knyta sig. Dagen efter skulle vi förflytta oss 9 km maxlastade.
Fortsättning följer:)
Pergite!
Senast
kommande helg påbörjas reseberättelsen:)
Pergite!
Hemma igen!
Hejsan svejsan. Hemma igen och det är riktigt skönt. Nu skall jag påbörja sammanställning av bilder och så kommer det en reseberättelse. Tack för alla inlägg och stöttning!
Pergite!
