Återförening! Dom klarade toppen!

Väntan i tältet blir lång. Jag blir riktigt orolig över att något har hänt. Rätt vad det är så känner jag igen dom som kommer nedför branten, jag räknar in så alla är med, det går otroligt sakta och jag ser att dom är riktigt utmattade.
Till slut kan jag krama var och en och gratta. Det visar sig att dom haft riktigt skitväder på toppen samt att en i gruppen haft problem med balansen och behövt bogserhjälp ner. Det lät riktigt dramatiskt och jag var oerhört glad över att se alla igen. Jag grattade Peder med en stor kram och han svarade, -det e du som gjort den starkaste prestationen, du nådde 6400 möh, helt otroligt med alla problem du haft. Detta värmde naturligtvis och gör fortfarande. Tack Peder!
 
Jag är även speciellt glad över att mina tältlagskompisar nådde toppen, Viktor och Martin. Fantastiska människor som jag innerligt hoppas att jag får träffa igen.
 
Martin efter lyckad toppstöt.
I Camp Coldera 6000 möh.
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0