Sista stigningen - vi vänder.

Duggregnet har övergått i snöfall. Vi tog en paus innan sista stigningen och fyllde på med sportdryck och kexchoklad. Calle hade åkt på en förkylning och hade så här långt under den två timmar långa vandringen hostat rätt så mycket. Vi pratade om saken och beslutade oss för att fortsätta uppåt. När vi passerar 2100 möh går det inte längre på grund av att hostan, han får helt enkelt inte behålla det han ätit och druckit. Vi resonerar om saken och tar det enda riktiga beslutet i det läget, vi vänder nedåt. Det var ytterligare minst en timme kvar till toppen och med tom mage och en hemsk hosta fungerar det inte. Berget finns kvar men viktigast är hälsan. Efter 6 timmar är vi då tillbaka i Spiterstulen och bums ner med Calle i sängen och idag är han lite bättre men hostan är kvar. Det blev i alla fall ett riktigt bra träningspass med 2000 höjdmeter i benen och kroppen kändes bra och ett kvitto på att jag sköter träningen.
 

Kommentarer
Postat av: Mira

Ja, berget finns kvar så ni kan försöka en annan gång dvs. beslutet var rätt, det viktigaste är Calle och hans hälsa . Ni kanske har fått ändå några kvalitets timmar tillsammans?!?

2012-07-19 @ 15:48:58
Postat av: Kenneth

Du har så rätt så. Vi har riktigt kul tillsammans. Jag är glad för varje år han vill följa med.

2012-07-19 @ 16:17:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0