Träningsdos vecka 4

Vägning på morgonen. Vågen stannade på 89,9, -2,6 kg på fyra veckor. Helt enligt plan. Känns ju lite surt att inte vara en 90-kilos kille längre... Träningen flyter på bra. Inga skador så här långt, men att dom kommer är jag säker på i form av gamla krämpor.  

Nåväl, denna veckan blev det:

2x30 löpning
60 min styrketräning
210 min trekking, 10 kg packning.

Totalt: 330 min.

Pergite!

Uppbyggnadsträning.

Eftersom jag är i startfas av en lång träningsperiod med stegrande träning kommer jag att använda mig av metoden att jag sakta höjer min träningsdos och således vänjer kroppen med mer och mer belastning. Jag kommer då och då lägga in återhämtningsveckor. Parallellt med detta kommer jag ha koll på att jag sakta men säkert går ner dom där rackarns kilona. 10 kg är kanske inte så mycket men min erfarenhet är att de första 5 går ganska lätt å sedan blir det trögare. Det viktigaste träningspasset varje vecka är långpasset som bara skall bli längre och längre. Detta för att vänja kroppen vid arbete under lång tid.


Träningsdos vecka 3

Avslutade veckan med ett härligt 3 timmars treckingpass i skogen, riktigt skönt att äntligen få gå på snö.

2x30 min löpning
60 min styrketräning
180 min trekking 10 kg packning

Totalt: 300 min.

Pergite!

Försäkringsproblemet.

Hmm. Hur försäkrar jag mig bäst inför min bestigning av Aconcagua. Svaret fanns närmare än jag trodde, När jag åkte till Kilimanjaro visade det sig att min hemförsäkring inte täckte eventuell olycka på berget utan det blev att teckna en specialförsäkring vi Europeiska. Om jag inte minns helt fel så kostade det cirka en femhundring. Min första tanke var att även denna gång teckna en sådan. Det visar sig att mitt nuvarande försäkringsbolag Tre Kronor, som säljs av Sparbankerna/Swedbank fungerar alldeles utmärkt om man har hemförskring Plus. Sedan är det så att i klättertillståndet som krävs för att bestiga Aconcagua ingår det en räddningsförsäkring, till och med om det erfordras helikoperräddning. Det med försäkring får jag hoppas att slippa utnyttja men det känns bra att det är på plats.


Helg!

Fredag kväll och dags för en avkopplande helg, och, en träningshelg. Löpning, trekking, styrketräning och kanske, simning står på programmet. Simning är inte min starkaste gren men jag inbillar mig att det är bra motion. Jag har precis fått faktura från Swedish Expeditons på anmälningsavgiften till expeditionen. Med ens kändes det påtagligt att jag skall iväg i slutet på detta året. Nu gäller det att sköta träningen och käket för dom där 10 kg skall bara bort så jag har lite mindre att släpa på. Det blir nog med ca 35 kg i 90 liters ryggsäcken. Det gäller bara att göra rätt dag för dag så fixar jag detta. Hur försäkrar man sig på bästa sätt inför en sådan här sak? Det berättar jag om imorgon. Bilden är från i somras, toppen på Galdhöpiggen 2469 möh.


Träningsdos vecka 2.

Vågen visade 91,5 vilket betyder -1,0 och helt enligt plan.

2x30 min löpning
1x60 min styrketräning
150 min trekking

Totalt: 270 min

Pergite!


Varför?

Varför dessa turer till högre höjder?

För mig handlar det i huvudsak om tre skäl. Utan inbördes rangordning.

-Utmaningen. Känslan av att ge sig på något som kräver "allt" av mig i engagemang och uppoffring såväl fysiskt som mentalt.

-Skönheten. Det är så otroligt vackert och ger så många minnen att plocka fram närsom.

-Viljan att lyckas. Gillar att lyckas. Ett exempel är när jag passerade Stella Point på Kilimanjaro samtigt som solen gick upp. Helt plötsligt gick det en superkick igenom kroppen när jag insåg att jag kommer att klara mitt mål som jag drömt om i flera år. Minns denna känsla väldigt tydligt än idag.

Pergite!                                                                                 
Aconcagua 6962 möh


Lärdomar Kilimanjaro.

Det som kändes riktigt bra med Kilimanjarobestigningen var att jag var väl förberedd både fysiskt och psykiskt. Så här i efterhand kan jag påstå att jag varken hade några problem med vare sig kropp eller psyke. Mina svagheter som jag tar med mig i min träning är att jag är rent ut sagt dålig på att trekka neråt, behöver mycket tid nedför. Varför? Svårt att förklara för benstyrkan är det inget fel på. Detta kommer jag att nöta ordentligt i min träning. Den andra svagheten är dock svår att träna på, nämligen hög höjd. Jag var rätt så duktigt snurrig på toppen av Kilimanjaro och det ser jag som en klockren signal att jag måste tänka på min acklamatisering noga.
Den tredje och sista svagheten är att jag måste kunna acceptera ett misslyckande. Jag är stark i min målfokusering och min vilja att nå toppen är superstark. Detta måste jag också hantera mentalt och ta rätt beslut vid rätt tillfälle. Att vända några få höjdmeter från toppen är något som jag måste ta till mig för det kan ju faktiskt vara så att jag av ett eller annat skäl behöver göra detta. Att nå toppen är inte viktigare än liv och hälsa.
Taggad till tusen är viktigt men förnuftet måste segra i den fighten.

Pergite!

Från balkongen på Springlands Hotel.


Sista dagen Kilimanjaro

Efter en skön natt på "bara" 3100 möh väntade en nedstigning till Mweka Gate. En skön dag med fint väder ner genom Kilimanjaros regnskog. Redan denna dag började jag fundera på nästa utmaning och då helst "ett snäpp upp" och då kändes Aconcagua som nästa steg. Mina upplevelser på Kilimanjaro var fantastiska och lärorika. I morgon skall jag berätta lite om vad jag tar med mig till Aconcagua.

Juldagen är snart förbi.jasklöfjaklöjdfkajösdfaköjdföajksdföasjdfkaöjsfdkasdjföasdfjaksldfjöalsdfjakjdflöasdjflöasdjkfaölsdfjakdfjlasd


Träningsdos vecka 1.

3x30 min löpning
120 min Trekking 10 kg packning
60 min styrketräning.
Totalt: 270 min.

// Pergite!

Vid målet Uhuru Peak, Kilimanjaro.


Kilimanjaros glaciärer.


Toppattack!

Kröp ur sovsäcken vid ca 23-tiden och försökte få i mig lite mat men det är inte lätt på denna höjden då aptiten är som bortblåst. Lite kex och varm dryck var det som gick ner. Vi satte av mot toppen i pannlampornas sken. Helt stilla ute och ca -15 grader. Tacksamt med månens sken. Vid ca 5300 möh började jag känna av en lätt yrsel, men det var bara att bita ihop och ta ett steg i taget. Riktigt brant sista biten upp mot kraterkanten och glaciärerna som bredde ut sig. efter ca 5 timmar nådde jag mitt delmål Stella Point 5756 möh. Där väntade en stunds vila och vätskeintag. Solen började gå upp och jag började kunna se mig omkring och jag kunde lika gärna ha varit på månen för det såg ut som ett månlandskap. Det går riktigt sakta sista biten mot toppen som är en låååång flack backe. Mellan 20-30 steg är vad jag pallar innan jag måste stanna och flåsa och suga i mig syre för att kunna fortsätta. En timme efter vi lämnat Stella Point får jag syn på mitt mål, skylten som jag sett på så många bilder som betyder att jag nått toppen på Kilimanjaro, Uhuru Peack 5895 möh. Väl där har solen gått upp och utsikten är bedårande. Jordens rundning skymtar i horisonten och glaciärerna är otroligt vackra. I samband med att jag nått mitt mål slappnar jag av och blir ännu mer omtöcknad av höjden och är rätt så duktigt snurrig i huvudet. Efter obligatorisk fotografering sätter vi av neråt och det går inte utan besvär. Är ostadig och känner mig omtöcknad och inser att jag måste ner så fort som möjligt. När jag kommer ner på samma höjd som jag för första gången kände av yrseln släpper den. Efter ca 11 timmar och 12 km upp och ner stapplar jag in i lägret och blir gratulerad av vår kock som omgående får min dunjacka som gåva. Därefter stupar jag in i tältet för ett par timmars vila. Vid 13 tiden lämnar vi vårt toppläger och tar oss ner till vårt sista läger där välbehövlig sömn väntar i Mweka Camp  3100 möh.


Barafu Camp på bergsryggen.


Uppför Barranco Wall med blick mot toppen.


Barranco Camp 3950 möh Barufu Camp 4650 möh.

Dags för näst sista etappen som skulle ta oss till Barafu Camp på 4650 möh. Dryga 15 km låg framför oss. Vi började med Barranco Wall som kickade igång pulsen rejält. Mycket brant där jag fick använda både händer och knän vid ett flertal tillfällen. Väl uppe på toppen var det skönt att vila en stund innan vi gick vidare mot Karanga Camp som vi bara skulle passera, Väl framme där blev det lite mat och dryck. Om man vill lägga till en extra acklamatiseringsdag så är detta läger ett utmärkt val och om jag skulle göra om samma tur så skulle jag definitivt göra så, Vi strävade vidare och andningen är snabb, riktigt snabb. I övrigt fungerade kroppen som den skulle. Efter ca 7 timmar ankommer vi så till vårt toppläger Barafu Camp. Ingen växlighet utan bara sten och kruttorrt i marken. Nu har vi ca 7 timmars vila innan vi sätter av mot toppen klockan 24,00, avsikten är att pricka soluppgången från Afrikas tak. Riktigt svårt att sova då jag i mina tankar redan är på väg mot toppen. Kollade min vilopuls i detta läger efter 3 timmars total vila. 84 slag per minut och med vetskapen om att jag hade 45 i vilopuls innan resan så förstår man hur tunn luften är.


Barranco Camp 3950 möh mot Uhuru Peak 5895 möh


Barranco Valley


Lawa Tower 4650 möh


Shira - Lawatower 4650 möh - Barranco Camp 3950 möh.

Dagens etapp var en acklamatiseringsdag då vi ta oss från Shira, 3700 möh till Lawa Tower 4650 möh och sedan ner till Barranco Camp 3950 möh. När vi kom upp över 4200 möh mulnade det igen och temperaturen kröp snabbt ner mot 0 gradigt. Det kom några snöflingor och helt plötsligt började jag flåsa riktigt mycket och det gick saktare och saktare. Jisses, hur skall det bli högre upp. Efter rätt så hårt slit anlände vi till Lawa Tower och fick välbehövlig vila och lite käk och stort vattenintag. Att dricka är superviktigt när man vistas på hög höjd då luften är i princip helt torr. Ett dagligt intag mellan 5-6 liter är helt nödvändigt. Efter någon timmas vila var det dags att vända neråt igen mot Barranco Camp vilket är en fantasiskt vacker dal med speciella växter, Neråt är inte min starka sida så jag var rätt så stum i benen när vi efter ca 7 timmar och ca 15 km kom fram till lägret. När vi anlände så vi även början på morgondagens etapp började, den respektingivande Barranco Wall reste sig, tycktes det, lodrätt 300 meter framför oss, oj, oj, hur skall detta gå?


Kilimanjaro, Uhuru Peak. 5895 möh.


Machame Camp 3000 möh - Shira Camp 3700 möh

Efter att ha packat våra ryggsäckar med det nödvändiga, 6 liter vatten, extrakläder samt första förband gav vi oss i väg på dagens etapp. Ca 9 km och 700 höjdmeter var dagens utmaning. Ingen regnskog längre och växligheten minskade ju högre upp vi kom. Rätt så brant på en del ställen och skönt väder med strålande solsken mest hela dagen. Efter 4 tim anländer vi så till Shira Camp. Ungefärligen 20 grader ute. Jag känner mig inte det minsta sliten. Andningen är dock betydligt snabbare än vanligt. På eftermiddagen skringras molnen och vi ser Kilimanjaros topp. Vackert med ändå respektingivande.  


Machame Camp 3000 möh


Machame Gate. 1800 möh - Machame camp 3000 möh.

Så var det då äntligen dags att börja vår trekking mot Afrikas högsta topp. Dag 1 var en 18 km lång vandring genom en allt glesare regnskog och på en mycket fin led. Inte alls speciellt brant utan en ganska jämn lutning, Mycket fint väder och ca 25 grader. 4 tim och 50 min tog denna första vandring och vi var inte speciellt slitna när vi anlände till vårt läger. På kvällen såg vi för första gången Kilimanjaros topp ca 3000 meter ovanför oss, hon var otroligt vacker i månens sken. På 3000 möh är luften tunnare och således andas jag lite snabbare än vanligt men inga andra problem.


Machame Gate. 1800 möh


Kilmanjaro 2008.

I september 2008 åkte jag och en kompis från Arlanda via Rom, Addis Abeba, Nairobi till Tanzania och Kilimanjaro airport. En resa utan incidenter med Ethiopian Airlines. Under inflygningen såg vi Kilimanjaro, mäktigt och lite konstig känsla att vi inom 7 dagar skulle stå på toppen. När vi anlände till vårt hotell, Spinglands var vi duktigt trötta efter nästan 24 timmars resa. Jag tänkte ta er med på trekkingen till Uhuru Peak som Kilimanjaros topp heter. Imorgon börjar vi med första dagens trekking.

Stillhet.

Dagens bild är tagen på väg upp för Jotunheimens sluttningar på nationaldagen 2008. Det var knäpptyst, helt klart väder och helt ensam, klockan var ca 03,00. En fantastisk upplevelse.

God fortsättning.

Invägning i morse och vågen stannade på modiga 92,5 kg. Hmmmm. Lite mer än jag hade väntat mig men det har ju varit jul.... Nu e det riktig skärpning som gäller. Min dotter kom precis hem med några pizzor men nä, det får bli något annat för mig, kanske ett torskblock, smaskens. Bilden. Glittertind mot Galdhöpiggen. Veckans träningsdos: 2x30 min löpning, 60 min styrketräning, 90 min trekking med 10 kg vikt, Totalt: 210 min


RSS 2.0